Mantorp 2009-05-03

Det var perfekta förhållanden på den östgötska slätten hela helgen, varmt i både luft och asfalt bådade för bra racing med täta fighter rakt igenom och visst blev det väl så!

Kvalet visade sig bli en benhård historia från topp till bott. Med det rekordstora startfältet om hela 30 man var det tusendelsstrider rakt igenom även om det skilde relativt mycket mellan snabbast kontra långsammast. För egen del var jag hyfsat nöjd då jag lyckades sätta personbästa tid med knappa sekunden, men trots detta kändes min 15:e placering inte helt bra. Men men det ska ju köras race också…

När så fredagens kval var överstökat och allt i depån var i sin ordning for vi hem till föräldrahemmet i Mantorp för att bli bjudna på en delikatessmiddag signerat pappa Göran- mästergrillare och mamma Carina- salladsgudinnan Johansson. Det var i vanlig ordning mästerligt tillagat och alla njöt i fulla drag. Stort tack för detta kära mor o far! Vi ser redan fram emot den kommande reprisen på Grande Finale! J

Okej, så var det lördag morgon och warm up kördes utan några konstigheter. Bakdäcket var dock tokslut och jag fick därför tillfälle att öva på att åka på sladd= fränt!

Efter warm up blir det aningens stressigt, cykeln ska putsas och ses över inför gridshowen samtidigt som däck och allt i övrigt skall iordningställas för det kommande racet. Här får Gurra visa sina mästerliga kunskaper att jobba under tidspress vilket han gjorde även denna gång med bravur! STORT TACK GURRA FÖR HELA HELGEN, DU ÄR BÄST!!!

Dags för gridshow, syskonen Karin och Annika antog rollen som paraplyflickor återigen och vilka passar bättre än dessa två bönor? Nej just det ingen… Med dessa två på var sin sida av mig och cykeln stannade många kameralinser några extra sekunder framför oss för att fota fler än ett kort J. Efter närmare en halvtimme i den gassande solen var det dags återvända till depåtältet för de sista förberedelserna inför racet. Precis i samma stund så kommer två välbekanta personer fram och hejar, våra mycket goa vänner Arslet och Lisa hade tagit sig hela vägen från Knivsta för att se mig köra! Mycket roligt att ni letat er hela vägen ner, ÄNTLIGEN! J

Så var det då dags för race! Laddad till hörntänderna gav vi oss ut på sightinglap, och när vi kom fram till startplattan så börjar något av det struligaste i startväg jag varit med om… Eftersom arrangören inte lagt ut siffrorna på vem som ska stå vart blev det minst sagt lite rörigt innan vi hittat rätt. Väl så långt får jag höra från sidan att starten skall gå direkt, det blir inget warm up lap? Märligt och för en sekund tappade jag fokus. Så tändes den röda lampan och det var dags att höja motorvarvet. Jag gjorde en relativt dålig start och kom inte iväg med någon vidare fart, men lyckades ändå att bibehålla min placering genom att ta för mig in i första böj. Ut på långa rakan och nu var det bara en sak att göra, bromsa sent! Det var ju såklart inte bara jag som tänkte så utan det blev relativt trångt in i böj, men alla tog sig igenom utan några avåkningar. Efter fyra- fem varv gick den beryktade Niki Lindfors omkull med dunder och brak i svängen efter start- och målrakan. Det tog lite illa och han blev liggande i sandfållan vilket resulterade i att safetycar kom ut och fältet samlades ihop. Vid det här laget låg jag på en 13:e plats. Med 6-7 varv bakom säkerhetsbilen fick jag tid att analysera min körning kontra mina närmaste konkurrenter och kom fram till att jag var snabb i vissa partier men lite långsammare på vissa. Ja det var inte så mycket att fundera på utan nu var det bara att hugga direkt när vi släpptes fria igen. Så blev det, efter två varvs tampandes med den forna mästaren Crazy Mike Nilsson, Petter Jansson och Daniel Kubberöd korsades målflaggan, jag fick se mig slagen av den sistnämnda men de två förstnämnda höll jag bakom mig! Det resulterade i en 12:e plats totalt och en fin 2:a plats i Privatförar Cupen!!!

Alltså 2:a plats i premiären! Ett resultat jag måste vara nöjd med! Men även min 12:e i totalen är fullt godkänd med flera namnkunniga personer bakom mig!


En fin bild tagen av Jarl Asklund när det endast återstår något varv av racet. I bakgrunden ser vi Crazy Mike och Petter som jag slutligen lyckades hålla bakom mig.

Övrigt värt att nämna från premiären är samarbetet mellan mig Richard ”Coolrille” Magnusson som tagit sin början på allvar och det känns bara så himla bra! Hela gänget sammantaget blir en go blandning av dårskap, humor och mycket hjärta vilket är perfekta ingredienser för att lyckas på banan! J

På frågan om vi syns i depån? JA det kan jag lova, med ett minst sagt annorlunda tält (som kan liknas med en uppochnedvänd hoppborg) dekorerad med söta tjejer (och killar?) i teamkläder och tre fullblodsmaskiner stack vi helt klart ut i mängden! Många är det som varit framme och kommenterat upplägget och samtliga kommentarer är i positiva ordalag!

Nu är det tre veckor kvar till nästa race går av stapeln på Gelleråsen i Karlskogas utkant. Innan dess skall jag och Emma bli föräldrar (som ni förstår har det tack och lov varit lugnt i helgen) men nu kan det smälla när som helst! Dessutom ska jag träna både med och utan hoj för att komma så väl förberedd det nu bara är möjligt till Gelleråsen! Hoppas vi ses där?

Slutligen ett stort tack till alla som supportar mig både på banan men även via mail och sms, det värmer och ger råg i ryggen när lamporna släcks och starten går!

//Tompa

Tillbaka till start>>