STCC Grande Finale på Mantorp Park Motorstadion 28/9 -08
Ingen kan ha undgått att min motorcykel blivit stulen? Kan kort meddela att inget nytt har kommit fram i jakten på vare sig cykeln eller själva förövarna L. Mer om det kommer ut på hemsidan så fort jag har mer att delge…

Som tur är för mig så finns det en familj i racingdepån som lever för det här med racing och som har hjärtat på rätt ställe. Med Peter Lindén och sonen Jimmi i spetsen som utan tvekan är bland det snällaste jag mött. För trots att Jimmi själv skulle delta i tävlingen och normalt har sin andra hoj i reserv om olyckan skulle vara framme så lät han mig låna den samma för att jag skulle kunna genomföra denna tävling som var så symboliskt viktig för mig.

Jag vill återigen rikta det största tack som går att utbringa till familjen Lindén, TUSEN TACK!

Lördag kvaldag,
Med den lånade cykeln färdigpreppad var det dags för kval. I denna serie är upplägget för kvalet lite annorlunda. Det hela börjar med ett 30min långt kval, som också är det enda. Därefter får de 8 främsta köra en så kallad superpole där var och en får ett flygande varv att sätta sin kvaltid på. Detta är mycket publikfriande och ett rätt kryddat inslag under lördagen.

Jag själv kom inte till superpolen utan låg inte bättre än på 18:e plats efter kvalet (av 25 kvalande).
Kan konstatera att det går ruskigt fort i denna serie då typ de 10 främsta körde under gällande banrekord!
Själva försökte vi jobba med chassiet som inte alls stämde denna helg. Cykeln var orolig vid inbromsningar m.m. vilket gjorde att jag inte hade förtroende nog att ladda på för fullt.
Men målet med helgen var faktiskt inte att vinna, det visste vi skulle vara omöjligt med rådande omständigheter, men självklart skulle jag inte vika ner mig utan verkligen försöka komma så bra till som möjligt under söndagens race.

Under lördag kväll landade vi hemma vid mitt föräldrahem i Mantorp för att käka utsökt mat i trevligt sällskap! Tack mamsen och pappsen för det! J

Söndag racedag och en stor publikfest!
Hela helgen bjöd på fantastiskt väder, det i kombination med de rafflande finalrace som var att vänta och de redan på förhand slutsålda läktarbiljetter gav en fingervisning om rekordpublik! Om det blev rekord vet jag inte men det var minst 25000 personer på plats vågar jag lova! riktigt häftigt att rulla ut på banan inför dessa fulla läktare.
J

Men innan det var dags för race så skulle mina kära sponsorer mötas upp. Det var flera som kom till banan, exempelvis Forklift Attachment, Mantorp Park själva såklart och inte minst MAC Serien som tog med sig nästan 20 anställda för att se alltsammans live på plats!
Mycket roligt att ha er alla på plats! Hoppas ni tyckte det var lika roligt!?

Sedan var det dags för gridshowen och det kan jag säga att då märktes det att det var mycket folk! Precis proppat var det och med mina två tvillingsyrror vid min sida så var det många kameror som stannade upp för att fota oss J Passar på att tacka Karin o Annika!

Race, från min 18:e startruta så insåg jag att det skulle bli svårt att nå framskjutna placeringar. Det här mästerskapet har i år varit extremt hårt. Gamla banrekord har flugit all världens väg och på de 9 race som körts så har det varit hela 7 olika segrare! Tätt mästerskap och hela tre förare som hade chansen att ta hem SM guldet.

Nåväl jag brukar komma iväg bra i starten och så även denna gång. Plockade 3-4 placeringar in i första böj. Så långt allt bra men sedan när vi gick in i det trångaste partiet på banan, vilket är en tight chickan innan den långa rakan så blev det lite väl trångt när vi kom 3-4 cyklar i bredd. Jag stötte först emot en kille på min högra sida sedan krokade jag ihop med en annan på vänster sida och jag var riktigt riktigt nära att gå omkull. Men jag rädde ut det hela och när jag väl kom ut på långa rakan insåg jag att jag tappat allt och låg toksist. Säkert 50-60 meter till närmaste gubbe L

 

Först ihopkokningen.... Sedan fick jag stötta upp mig med foten... Hjälplöst sist...

Förbannad såklart tog jag i för kung o fosterland, och kom ikapp en efter en. Körde om några redan under det första varvet och efter 4-5 varv var jag åter uppe på en 18:e plats. Jag såg nästa kille men det var långt fram till honom. Men fortsatte att jaga och när det återstod 3-4 varv så var det bara dryga 2 sekunder mellan oss! Men jag kom aldrig ikapp utan fick helt enkelt nöja mig med en 18:e plats.

Det resultatet är jag INTE nöjd med ett enda dugg, men med förutsättningarna som rådde på lånad cykel och inte minst incidenten på första varvet så kunde det inte bli så mycket bättre.

 
Två bilder tagna av den duktige fotografen Fredrik Sörebo, se fler bilder från helgen på hans hemsida www.sorebo.se
Som ni kan se körde jag med egna kåpor, det och egna fälgar är det enda jag har kvar efter min pärla...

Efter målgång var det många framme och förundrades över hur jag lyckades hålla mig på hjulen på första varvet och de tyckte även att jag bjöd på en stark uppkörning därefter.
Mmm… som sagt jag var långt ifrån nöjd men var ändå tvungen att hålla skenet uppe…

Efter mycket eftersnack så började vi återställa den lånade cykeln för att kunna återlämna den till Lindén. Det känns otroligt skönt att det inte blev någon vurpa med den lånade cykeln under helgen, vi kunde således lämnas tillbaka den i samma skicka som vi tog den. Åter igen tusen tack Lindén!

Ni som hängt med vet att jag lyckades kvala in till Europafinalen i superstock 1000 som går om två veckor nere i Spanien. Jag var tvungen att lämna besked i måndags hur vida jag skulle delta eller inte. Tyvärr tyvärr så blev mitt beslut negativt. Jag kände efter min helg på Mantorp att jag inte kör som jag kan och brukar på min egen cykel. Med de ekonomiska bitarna i huvudet och alla andra frågetecken som råder så är det svårt att ladda på för fulla spjäll.

Jakten på den försvunna cykeln fortsätter och upplösningen kommer bli helt avgörande för hur min framtid på roadracingbanan blir. Kommer den tillbaka laddar för ytterligare ett år, kommer den inte tillbaka så körde jag förmodligen mitt sista race den gångna helgen. Det är den bistra sanningen men det finns gränser för hur mycket man kan töja på lädret...

TIPPS SOM LEDER TILL ATT CYKELN ÅTERFINNS BELÖNAS MED 10.000Svkr

Fortsättning kring detta följer… hoppas jag!

Mer bilder från den gångna helgen kommer inom kort att läggas upp under bildfliken på första sidan.

Slutligen ett stort tack till mina sponsorer som gjort 2008 års framgångar möjliga. Utan er hade jag inte fått stå överst på pallen i Linköping, heller inte lyckas skrapa ihop poängen som slutligen räckte till en fin 4:e plats i både Scandinavian Open och Superbike Challange.

Stort tack till alla er:

Motorbolaget i Linköping
HONDA Sverige
Bridgestone
MAC Serien
Forklift Attachment
Castrol
Märsta Bilriktning
Grevens MC Delar
WP Suspension
Krypton Bygg
Duells
Shoei
Berik
Mantorp Park

Tillbaka till Start>>