Grande Finale på Mantorp Park 2007-09-30

Denna gång kommer ett lite längre referat, jag kände att jag ville skriva ett lite mer utförligt denna gång, dessutom lär det ta ett par månader innan nästa referat dyker upp! Dock kommer jag att hålla alla nyfikna själar uppdaterade om vad som händer under vintermånaderna på denna sida, men håll i hatten nu kör vi!

 

Vi kom till banan tidigt fredag morgon då vi skulle träna ett par pass redan denna dag. Mulet var det men regnet höll sig borta och vi fick köra på torrt underlag. Allting började kännas riktigt bra under det andra passet och tiderna sjönk dramatiskt! Jag lyckade sänka mitt personbästa med hela 1,9 sekunder!!! Bästa varvtid löd 1.19.2 vilket är en helt okej tid även mätt mot mina konkurrenter i denna klass!

Efter lite finlir med tält och hoj på kvällen kröp vi till kojs relativt tidigt för att vakna pigga o glada lördag morgon.

 

Lördag, kvaldag

Denna dag vaknade vi till regn… suck jag som så gärna hade velat sätta några låga 19:tider eller kanske rent av en hög 18 tid?

Inte mycket att göra, bara att montera regndäck och gilla läget! Ut på första kvalet och jag tog det till en början riktigt lugnt. Banan var på vissa partier riktigt såphal och det var många som stod på öronen! Efter ett antal varv började jag komma upp i tempo och hade väl sisådär en 13:e bästa tid. Men så med endast 3 minuter kvar på passet så var olyckan framme och jag for av banan med dunder o brak. Skitförbannad och minst lika besviken över mitt misstag stod jag vid sidan av banan och kikade när de andra passerade under sina sista varv…

När väl passet var slut så gick jag fram till hojen och kunde då konstatera att det var en hel del att laga… förutom kåpor som alltid tar stryk vid marksyning så fick även ljuddämparen sig en rejäl omgång som gjorde att den mer liknade en tom tub majonnäs än ett fint avgasrör! Bakramen var även den förbrukad så det blev till att jaga i depån efter delar för att få ihop hojen igen till andra kvalet.

Här vill jag verkligen understryka vikten av att få hjälp av nära och kära! Nämligen var teamet helgen till ära förstärkt av Mattias som normalt jobbar som MC mekaniker på Motorbolaget, Magnus ”Macke” Granstedt som själv kör roadracing och så sist men inte minst i förstärkningen var storebror Anders med som även han slet som ett djur för att få ihop bitarna till andra kvalet. Som sagt det var förstärkningen men min grymma meck Gurra var som vanligt på plats och gjorde även han ett digert jobb för att jag skulle komma ut även på det andra kvalet!

GRYMT BRA JOBBAT ALLIHOP!!! Tack för ert flinka arbete!


Efter att både gassvets, vinkelslip och släggan varit framme så stod cykeln åter startklar och jag klädde på mig skinnkläderna för att köra andra kvalet. Under tiden vi skruvat i depån så hade banan torkat upp och jag fick köra ut på slicks! Gött nu får jag chansen att visa vad jag gåt för tänkte jag! Ut på första varvet kunde jag dock konstatera att banan inte var helt torr på sina ställen samt att det var en ganska rejäl ränna vatten som rann över banan precis i utgången av chikanen som leder ut på långa rakan. Lika för alla förvisso men tråkigt då jag insåg att det skulle bli svårt att nå den där 18:tiden som jag hade siktat in mig på!

I stället så blev min bästa tid inte bättre än 1.20.7. Det räckte till en 12:e tid av 23 startande. Mitt i fältet skulle jag stå med andra ord i söndagens race. Hyggligt nöjd men, man vill alltid mer…

 

Lördag kväll var det dags för lite ”fest” eller i vart fall middag hemma i föräldrahemmet i Mantorp. Det var en salig blandning människor, allt från min släkt till Emmas, det kombinerat med kompisar och syskon med respektive! Lite tråkigt att jag missat i kommunikationen så att missförstånd uppstod och att alla inte kunde närvara denna kväll… Sorry!

Vi som var på plats hade det trevligt i vart fall. Jag kröp till kojs innan tolv men det fanns de som satt uppe till tidig morgon! J

Jag vill rikta ett jättetack till min kära mor och far för er gästfrihet och inte minst er hjälp med allt från grillen till att skala potatis, disk mm. mm! Det serverades inte bara god mat och efterrätt utan alltsammans var en kanontrevlig tillställning som såvitt jag vet uppskattades av alla i sällskapet!

 

Söndag, regn…        

Vaknade till det där härliga regnljudet igen! Not… Jag vill ha torrt! Banan var såphal i blött hade det visat sig och att köra racet på blöt bana förstod alla insatta skulle sluta i kraschfest!

Warm uppen tidig förmiddag körde jag lugnt och behärskat, jag skulle bara ut och köra in lite nya bromspads men i övrigt fanns det inga planer på att köra vidare fort. Trotts detta var jag 13:e snabbast vilket jag blev glatt överraskad av! Kanon och helt plötsligt kände jag att det inte spelade någon större roll vilket väder det skulle bli på racet, antingen eller bara! Det värsta som kan hända är att det blir upptorkande.

 

Innan lunch var det då dags för den sedvanliga gridshowen, helgen till ära hade teamet även här fått förstärkning, det i form av mina två småsyrror (tvillingarna Karin och Annika). Snyggt uppklädda i Hondas GAS kollektion tog vi oss an kameralinserna! Shit vad det togs foto! Varför? Ja inte vet jag men helt klart måste mitt fina skinnställ från Revít gjort sitt!? J

Skämt o sido, Karin o Annika var skitsnygga och det var jag tydligen inte ensam om att tycka!?

 

Efter gridshowen var det samling vid tältet, det kom förbi en rad kända ansikten som dels ville önska mig lycka till men inte minst smaka på Kaffe knappens goda kaffe och svärmor Lenas hembakta delikatesser! Grymt roligt och ett stort tack till Lena som helt på egen initiativ fixade detta utan min vetskap! TACK!!! Ännu en tillökning i teamet!? Snart känns det som att vi är kompletta och redo att ta oss an framtidens utmaningar! J

 

Klockan närmade sig kalle och det var dags att rulla ut till starten. Solen skymtade fram lite mellan de mycket mörka molnen som cirkulerade över oss. Så blev det sådär som jag inte vill ha det, upptorkande… suck…

Jag tog beslutet att rulla ut på regndäck i alla fall då metrologerna lovat mer regn inom kort. Ut på startplattan, lamporna tändes och släcktes och fältet stormade fram mot första böj. Jag hade ett fint innerspår från min startposition och kom iväg rätt skapligt. Blev lite trängd in i första böj och fick tippa av lite på gasen för att sedan ta rygg på framförvarande. Några platser hade jag lyckats ta och jag låg 9:a! Härligt nu var det bara att gasa vidare, ta rygg var budskapet! Det gick några varv och regnet gjorde entré, till en början lite lättare för att sedan övergå till rent spöregn!

Första vurpan gjorde en kille redan på utvarvet vilket kanske kan ge er en bild av hur halt det var, sedan föll en efter en och jag fick känslan av sagan tio små negerpojkar. När nu regnet kom så var det inte mycket mening med att försöka pressa utan jag tog beslutet om att i stället försöka ta mig hela vägen i mål. En efter en kom förbi mig och jag var nere på en 13-14:e plast när saftey car kom ut första gången och samlade ihop fältet. Vi rullade bakom denna ett par varv innan man röjt undan på banan och fältet släpptes återigen. Men vi hann bara släppas så var det nästa man till rakning, denna gång var det Per Björk som gjorde en tok highsider ut ur parisen. Ambulans på banan och säkerhetsbilen kom åter ut… Det hela slutade med att vi fick rulla de sista varven bakom denna och sedan rödflaggades racet och vi fick de positioner vi var på, jag låg för stunden inte bättre till än 16:e, vilket är utanför poängplats…

Besvikelsen var total vid målgång, svor en harang i hjälmen som inte refereras ordagrant här. Det var så himla tråkigt att inte få visa alla på hemmaplan vad jag kan. Vi var på Mantorp tidigare i våras och som sagt sedan dess har jag sänkt mitt personbästa med nästan 2 sekunder, det hade jag velat visa.
Det är bara att konstatera, racing är inte alltid rättvist och det blir framför allt inte alltid som man vill. Av resultatlistan att döma så kan man snabbt konstatera att det inte såg normalt ut, folk som tidigare inte slagit sig in topp 10 slutade nu topp 5 osv. Vill absolut inte ta äran ifrån mina konkurrenters framgångar denna helg, men jag tror att vi alla som var på plats är rådande överens om att detta race inte avspeglade verkligheten, med tanke på safteycar och att man flaggat av loppet 6 varv för tidigt.

Denna helg lyckades jag alltså enbart att leva upp till ett av mina två stående mål, jag satte personnästa men lyckades inte ta någon poäng. L

 

Totalt säsongen 2007 räckte mina insatser till en delad 17:e plats. Vilket jag är långt ifrån nöjd med, men med en titt i backspegeln så får jag väl ändå försöka hitta ett halmstrå av belåtenhet. Årets början var inte så lysande utan försäsongsträning låg jag hjälplöst efter. Motorraset på Falkenberg hjälpe inte heller direkt till då jag åkte hem utan att få köra racet. Detta var min blått andra säsong i karriären och vad är rimligt att lyckas med i denna tuffa konkurrens? Inte vet jag men det gnager i mig att jag inte lyckades med mitt mål för säsongen att ta en topp 15 placering i totalen.

 

Nu väntar lite lugn och ro ett par veckor, semester från racinglivet= välbehövligt då vi de senaste 31 veckorna varit på roadracingbanan 17 av dem! Snart är det åter dags att ta tag i den ständiga jakten på sponsorer! Nästa år skall vi skjuta fram våra placeringar ytterliggare, för att lyckas med det krävs mer resurser!

 

Slutligen vill jag tacka alla sponsorer, vänner, bekanta nära och kära, ja kort och gott ALLA som på ett eller annat vis gjort denna säsong möjlig!

Det är fantastiskt roligt att få chansen att utöva en sport man verkligen brinner för! Jag är otroligt tacksam för alla som hjälper mig med detta! Utan alla Er hade det inte varit möjligt vare sig ekonomiskt eller praktiskt, det menar jag verkligen!

 

 

TACK ALLA FÖR SÄSONGEN 2007!

 

PS: Fler bilder kommer att läggas upp på sidan inom kort, håll utkik under fliken bilder.

 

 

Vänliga hälsningar
Tomas ”Tompa” Johansson

 

Tillbaka till start >>