Sturup 15-16/9 –07

Jag vill börja med att dra tillbaka klockan någon vecka, nämligen till racet jag körde på Gelleråsen helgen innan. Ni som läst det referatet vet om att det slutade i sandfållan 3,5varv innan mål. Motorcykeln tog stryk och så även jag. Dock var jag glad över att jag klarade mig från benbrott och liknande skador som hade kunnat satt stop för mer körning detta år.

Både cykel och jag lyckades kurera oss bra under veckan och det var med spännande ögon jag såg fram emot helgen på Sturup!

Emma och jag rullade ner torsdag kväll/ natt, ja vi var inte framme förens kl.02.30…

Upp med tuppen fredag morgon för att komma i ordning innan första passet skulle avverkas på banan. Vi kom i ordning och jag tråcklade på mig all utrustning och rullade sedan ut på banan. Ut på en bana som inte liknar något annat jag kört på innan, svängar över krön, tighta partier med höga räcken på bägge sidor och så dålig asfalt. Hmm? Hur ska detta gå?

Tuffade runt banan för att försöka lära mig lite vettiga spår att ta mig runt. Det var inte alltid ideal spåret som var det optimala att åka i eftersom beläggningen var så pass dålig på vissa ställen. Nåväl jag hann väl köra närmare 10 varv innan kraschen var ett faktum… suck…

Vad hände? Som sagt tempot var inte högt alls, men jag kom över ett av de två krönen som man kör relativt fort över med nedlägg och cykeln lättar från marken (som sagt med nedlägg) och förmodligen så var jag lite tidig på bromsen så framhjulet stod still när det återigen tog i marken och helt enkelt bara försvann. Jag skulle uppskatta att man kör i ca.150 knutar där så det tar några meter innan man får hejd på grejerna…

Svor lite och fick vackert vänta på ambulansen i sandfållan för att låta läkaren göra en rutinkontroll på mig. Det var inga stora fel på mig tack och lov så jag fick ta mig ann motorcykeln. Den såg inte så roligt ut dessvärre och jag insåg att det var färdigkört för mig denna dag. Emma och jag tog oss upp på läktaren i stället för att som jag sa se och lära hur de andra gör.

Gurra kom senare under kvällen ner till banan. På vägen ner stannade han och köpte ett nytt batteri då det gamla gick sönder i kraschen. Suveränt Gurra, synd bara att butiken i Jönköping lurade dig och gav fel modell på batteriet…

 

Lördag morgon, först träning och sedan två kval.

Eftersom gårdagen blev som den blev sänkte jag mina förväntningar rejält på hur jag skulle kunna hävda mig. Övriga grabbar hade kört mer än 1,5 timmar än mig vilket är mycket värdefull tid på en ny bana.

Mycket riktigt så var jag långsammast på samtliga pass, dock gjorde stadiga förbättringar under dagen och knaprade in avståndet till framförvarande hela tiden. Som tur var för min del (men tråkigt för klassen) så var det endast 12 st. till start denna helg. Mer om det senare.

Med andra ord jag fick starta från tolfte plats med far och son Linden närmast framför mig!

Aha de grabbarna ska jag ge en fight i alla fall tänkte jag.

Lördag kväll blev en rätt avslappnad historia men lite videofilm i Steny´s trailer, trevligt!

 

Söndag Raceday!

Vädret var minst sagt ostadigt och vi vaknade av att det regnade. Warm up kördes i blött före och jag sa till mig själv innan jag rullade ut att ta det riktigt lugnt. Och så fick det bli, inte ett ända släpp under hela passet vilket är ovanligt för mig i detta före. Så trotts att jag lovat mig själv att ta det lugnt var jag besviken när jag rullade in i depån, vafasen pangade jag inte på mer för? Körningen kändes bra i alla fall…

 

Race! Tills det var dags för race hade solen kommit fram och torkat upp banan.

Lamporna tändes och släcktes och hela fältet kom iväg utan incidenter!

Jag låg sist men kunde under varvet passera Jimmi Linden och hade häng på Peter. Men Jimmi gav sig inte utan kontrade snart och körde om mig igen. Jag låg hack i häl och såg hur Far och son Linden tampades in i varje böj, tillslut fick fadern ge vika för sonen och jag passade på att smita om samtidigt!

Fast besluten om att ta rygg på Jimmi för att senare köra om och på så vis ta min första top 10 placering körde jag för allt vad tygen höll. Hänge på bra och byggde upp en lucka till Peter bakom som var som störst nästan 3 sekunder. Men så slarvade jag lite vid ett par inbromsningar och tappade Jimmi framför och Peter var åter hack i häl på mig.

Med ett varv kvar kom attacken från Peter och jag lät han passera relativt lätt (kanske för snäll?) men jag kände mig inte motiverad att kriga om en 11:e eller 12:e plats. Så jag tog mig runt sista varvet utan att göra några seriösa försök till motattack.
Det verkar vara omöjligt för mig att bli bättre än 12:a i år? Detta var min 4:e 12:e plats för året i Pro Superbike, men det är i särklass den jag är mest missnöjd med! Dock lyckades jag med mina två stående mål att sätta pers (vilket var det enkelt eftersom det var första gången på banan) samt att ta poäng (vilket jag gjorde lika enkelt genom att ta mig i mål)
J.


Som sagt det var inte så många till start denna helg, varför? Några skadade/sjuka och så var det två som var nere i Tyskland och körde deras superbike final! Hur det gick kan du läsa mer om på den här länken:

http://www.stcc.se/289/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=3951&tx_ttnews%5BbackPid%5D=22&cHash=4eea25e79a

 

Nu sitter jag och har lite småont här och där och försöker glömma helgen på Sturup för att i stället ladda om batterierna till årets sista race som går av stapeln nästa helg på Mantorp Park.

Denna tävling ser jag verkligen fram emot och jädrar anamma vad jag ska köra! J

Hoppas verkligen att vi ses där!? Maila eller ring gärna till mig eller Anders innan och meddela att ni tänker komma.

 

Med vänliga hälsningar

//Tompa

 

Tillbaka till start>>