Karlskoga 19/8 –07

Gelleråsen har visat sig vara en framgångsbana för mig och faktiskt så även denna gång!

Som ni vet har jag två stående mål att slå mitt pers och att ta poäng, bägge dessa infriade jag även denna helg o nu börjar det gå riktigt fort!

Det hela började med en blöt lördag morgon när vi var dags att ge oss ut på vårt träningspass, jag chansade och gick ut på slicks då jag hoppades på att det skulle torka upp, men det var blötare än jag trott och det var svårt att få upp tempot till en början. De flesta gick ut på regndäck vilket till en början var helt rätt. Men sista fem minuterna torkade banan upp allt mer och snart var det torrspår. Det var skönt att få vrida på gasrullen lite mer och känna på cykeln innan fösta kvalet. Det blev slutligen en 8:e tid men det säger inte så mycket eftersom förutsättningarna var som de var.

 

Nytt pers redan på första kvalet!

Tills det var dags att köra första kvalet hade banan torkat upp och förutsättningarna var bra för att köra fort. Jag var rejält taggad och laddade på för att allt vad jag orkade.

När första kvalet var klart och jag rullade in i depån kom Gurra och Emma med leende från öra till öra ropade,

-         Du körde 1.07.99!! Det är 8:e bästa tid!!

Härligt och nu kände jag att jag var med på riktigt för första gången i år!

 

Andra kvalet blev det ingen förbättring för min del då det var saneringsmedel på en stor del av banan. Jag höll på att stå på öronen redan på första varvet vilket satte griller i huvudet på mig. Jag visste att jag redan kört en bra tid och om jag skulle lyckas köra snabbare så var det tvunget att förutsättningarna var optimala.

Dock var det andra vildhjärnor som lyckades sänka sig, så i sammandraget av de båda kvalen hade jag tionde snabbaste tid vilket jag trotts allt var nöjd med, det är min bästa kvalplats hittills i år!

 

Söndag och racedags!

På morgonen ringde telefonen varm då det var många vänner, sponsorer och bekanta som var på väg till banan för att se racet. Gurra servade cykeln under tiden jag försökte få ihop biljetter och rodda med div. smått o gott.

Så drog det då ihop sig till race, nervös och inte speciellt pratglad fokuserade jag på vad som komma skall. Jag visste att jag brukar vara startsnabb och målet var att göra en bra start för att skaffa sig lite försprång till dem som jag slåss mot mellan 8:e till 15:e plats, målet var helt klart att ta min första topp 10 placering!

Lamporna släcktes och starten gick. Jag kom iväg bra och låg väl 8:a-9:a någonting vid första passeringen. Men det visade sig att det blivit en startkrasch och racet blåstes av.

Victor Zuber som är den kille som ”lurat” in mig i det här med roadracing var den som spelade huvudrollen i incidenten. Han hade först blivit påkörd så han ramlade av cykeln och sedan även blivit påkörd av bakomvarnade. Detta resulterade i en kraftig hjärnskakning, smärtor i nacke och ena armen.

Det var med blandade känslor man rullade ut på banan igen för att göra omstart.

På utvarvet till starten var jag tvungen att gaska upp mig och fokusera på rätt saker.

Omstart och lamporna tändes och släktes!

Jag fick en raketstart ifrån min tionde startruta och fullkomligt flög fram genom fältet. Ut genom första böj låg jag trea! Helt otroligt och mitt enda mål nu var att få passera som nummer tre första varvet! Jag insåg att detta inte skulle vara någon lätt match eftersom grabbarna bakom mig är hungriga och kör över mig om så krävs för att nå en podiumplats!

Men jag lyckades att passera som nummer tre första varvet och var lycklig för det, en kort stund, nu var målet att försöka hänga på så länge som möjligt för att skapa mig bra lucka ner till de som jag borde ligga och tampas med. Planen flöt fint till en början men redan efter tre fyra varv började mitt bakdäck tappa greppet och jag höll på att köra omkull ett par gånger så jag fick vackert släppa lite på gasen. En efter en kom förbi och jag kunde inte annat än önska att racet skulle ta slut då greppet blev allt sämre. Men efter en halvtimmes körning stod det klart att jag inte räckte till mer än en 12:e plast. Vilket förvisso är en tangering av mitt bästa resultat i klassen men det är svårt att glädjas åt när man varit trea efter första varvet…

Ett litet plåster på såret var att jag putsade till mitt pers ytterliggare till 1.07.91.

Dock var det roligt efter målgång när alla kom fram och gratulerade mig till bra körning och framför allt till den fantomstart jag lyckades med!

Kommentatorerna hade helt kommit av sig då de inte hade koll på den där gula cykeln på tredje plats… J

 

Vad tar jag med mig från helgen?

Naturligtvis mitt första kval där jag var 8:e snabbast!

Min pangstart! Eller som Henrik Stenberg, den galne Norrlänningen sa:

- Tomas, din cykel går en dragster i starten!

Samt att jag har mycket att göra vad det gäller chassiet på cykeln. Nu när det börjar gå så pass fort som det gör håller inte det inställningarna som jag kört med hittills.

 

Summan av kardemumman är jag nöjd, jag har återigen infriat mina mål och jag ska inte vara annat än nöjd, men man vill alltid mer…

Missa för guds skull nu inte tv sändningen från racet nu på söndag den 26:e kl. 17.30 på TV4 Plus. Starten lär vara sevärd, jag lovar!!!

 

Detta är saxat från STCC hemsida,

Årets start stod Tomas Johansson för. Efter att startat från en 
tionde position var han trea ner genom första sväng. Tomas är sen med 
och krigar om tredjeplatsen de inledande varven men får problem med 
bakdäcket och tappar ner till en tolfteplats i mål.

 

Se bilder från helgen under fliken bilder på startsidan.

Må gott! Nästa tävling är på Knutstorp om två veckor!

Mvh Tompa

 

Tillbaka till start>>